FAQ

Vad är Dali?

DALI, eller Digital Addressable Lighting Interface, är ett speciellt protokoll för digital belysningskontroll som möjliggör enkel installation av robusta, skalbara och flexibla belysningsnätverk.

 DALI utvecklades ursprungligen för att möjliggöra digital kontroll, konfiguration och status av lysrörsförskjutningar, och ersatte den enkla, enkelriktade, sändningsliknande funktionen med 0 / 1-10V analog kontroll. Med DALI är sändningsalternativet också tillgängligt; dessutom, med enkel konfiguration, kan varje DALI-enhet tilldelas en separat adress, vilket tillåter digital kontroll av enskilda enheter.

Dali delas in i 9 olika ”device types”. Vilka dom är kan ni se under.

  • 201 Fluorescent lamp control gear Device Type 0 (DT0)
  • 202 Self-contained emergency control gear Device Type 1 (DT1)
  • 203 Discharge (HID) lamp control gear Device Type 2 (DT2)
  • 204 Low-voltage halogen lamp control gear Device Type 3 (DT3)
  • 205 Incandescent lamp dimmer Device Type 4 (DT4)
  • 206 Conversion to D.C. voltage (1-10V, 0-10V converter) Device Type 5 (DT5)
  • 207 LED lamp control gear Device Type 6 (DT6)
  • 208 Switching (relay) control gear Device Type 7 (DT7)
  • 209 Colour control gear Device Type 8 (DT8)

Som ni kan se i listan över så ingår inte tryckknappar och sensorer i dali standarden utan varje leverantör har löst det med en bit egen kod. Det gäller dock inte för den uppdaterade standaden Dali-2 som ni kan läsa mer om här.

 DALI-enheterna kan programmeras för att fungera i grupper. Detta ger utmärkt flexibilitet eftersom belysningssystemen kan konfigureras om genom omprogrammering av mjukvara utan behov av att byta ledningar. Olika belysningsfunktioner och stämningar kan uppnås i olika rum eller områden i en byggnad och sedan enkelt justeras och optimeras.

 Till skillnad från traditionella protokoll för belysningskontroll har DALI dubbelriktad kommunikation, vilket gör det möjligt för styrsystem att fråga dataenheter och få information om statusen för varje enhet.

 Status informationen kan vara så enkel som aktuellt tillstånd (på / av) eller mer teknisk, såsom lampstatus eller batterinivå i fallet med en växelriktare. Scenval och feldiagnostik finns också tillgängliga via DALI, vilket gör det mycket användbart att bygga automatiseringssystem där fjärrövervakning och servicerapporter krävs.

 Installationen är relativt enkel; DALI-ström och data transporteras av samma trådpar utan behov av en separat busskabel. Polariteten hos ledningarna behöver inte observeras, vilket betyder att man inte behöver hålla koll på plus och minus, i motsats till 0 / 1-10V-system där kabelfel är vanliga. Dali bussen kan läggas som en separat busskabel eller i en gemensam kabel som har 230V och buss. Det finns inga speciella busskablar för dali utan en vanlig installationskabel oftast. Om man lägger dali-bussen i en separat installationskabel så kan det vara en fördel om den har andra färger på ledarna än brun och blå då det kan öka risken för kopplingsfel.

Den maximala totala kabellängden på en busslinga får max vara 300m vid ett tvärsnitt på 1,5mm2. Vid längre sträckor så kan förstärkare användas.

Spänningen på en dalibuss ska ligga mellan 9,5-22,5V, vanligtvis ligger den runt 16V. Det viktiga att komma ihåg är att det maximala spänningenfallet ligger på 2V.


  • DALI är en ljusstyrningsstandard definierad enligt den europeiska standarden IEC 62386 och för styrning av elektroniska förkopplingar, transformatorer, lysdioder, nödljus och utgångsskyltar.
  • IEC står för International Electrotechnical Commission och är en ideell organisation.
  • DALI designades för att ersätta traditionella 1-10 V analoga system och proprietära digitala system som DSI (Digital Serial Interface).
  • Maximalt kan det finnas 64 DALI-enheter på en enda DALI-linje och den har en data-baudhastighet på 1200 baud.


    Vad är skillanden mellan standardiserad och properitära styrsystem?

    Kortfattat så kan man säga att med properitära system så blir slutkunden bunden till en leverantör vilket alltid innebär en risk. Om någonting skulle behöva bytas ut eller byggas ut så är man bunden till den aktuella leverantören. Det är extra viktigt när det kommer till hårdvaran som är installerad. Vi har tyvärr träffat flera kunder där det inte har gått att få tag på reservdelar till anläggningar som bara är strax över 5 år gamla.  Kunden ställs då inför det svåra valet att byta ut hela anläggningen eller att försöka få till någon form av workaround lösning.


    Ett standardiserat styrsystem har fördelen att man kan välja mellan olika leverantörer. Skulle en leverantör inte kunna tillhandahålla produkten som behöver bytas ut så finns det i regel en annan leverantör som kan ta fram produkten. Detta skapar goda valmöjligheter och styrsystemet kan hålla en mycket lång livscykel. Bra exempel på standardiserade styrsystem är Dali-2 och KNX. Det finns här många exempel på olika användargränssnitt som kunden kan använda vilket också driver på innovationen. 

    Hur fungerar underhåll på distans?

    Det beror till stor del på vilket system som är installerat men om man ska bortse från det så används ofta två olika lösningar.

    Styrsystemet är som regel anslutet på ett eget VAN i fastigheten och i det nätverket så kan vi installera en server eller så kan vi använda oss av en cloud anslutning.  Den bästa lösningen är när vi kan arbeta proaktivt och förutse framtida underhåll. Det går till exempel att övervaka brinntid på armaturer så att man kan byta ut nödvändiga komponenter innan dom slutar att fungera. 

    Men om nu ett fel skulle uppstå så kan vi snabbt se vad problemet är och i många fall även vilken komponent som är defekt. Den informationen kan vi ge vidare till en elinstallatör eller drifttekniker för att effektivisera deras arbetsprocess. Dom kan helt enkelt ta med sig de komponenterna dom behöver och väl på plats så kan vi även programmera de nya enheterna med hjälp av installatören som då befinner sig där. 

    Ett annat exempel är nödljus som kontinuerligt behöver både funktionstest och batteritest.  Detta görs förvånansvärt ofta manuellt men det går att göra hela denna processen automatiskt med färdiga testböcker som resultat.

    Vad är egentligen ett styrsystem?

    Ett styrsystem är en uppsättning av flera olika enheter som hanterar kommandon och leder till att andra produkter eller system agerar.  Med ett styrsystem kan du förenkla och effektivisera tekniken i din fastighet. Beroende på val av produkter kan systemet hantera styrning och reglering av funktioner såsom belysning, klimat, övervakning och styrning av gardiner och markiser. Du kan tex ställa in belysningen så att den dämpas när solen ger tillräckligt med ljus, vilket gör att du sparar både energi och ljuskällor. 

    Det finns vanligtvis två typer av styrsystem, öppna styrsystem (standardiserad programvara) och slutna styrsystem (proprietär programvara) läs mer om det här. Vi förespråkar öppna styrsystem som ger enkel integrering med andra system och möjliggör senare uppdatering och modernisering under årens gång.

    Idag finns en djungel av olika leverantörer och produkter och att välja rätt system är svårt - Där kommer vi in i bilden. Vi är specialister inom styrsystem och hjälper dig hitta en lösning som stödjer dina behov.

    JavaScript seem to be disabled in your browser.

    You must have JavaScript enabled in your browser to utilize the functionality of this website.